Avioliitto on naisen ja miehen välinen julkinen liitto

#23807: - Re: Markkinointikeinot ja tuote, "oikeus" lapsiin

Anteeksi mutta kirjoituksestasi näen että et ymmärrä ruotsia. Etenkin sana könsneutralisering aiheuttaa sinulle vaikeuksia ymmärtää asiaa. Se ei tarkoita sukupuolien hävittämistä millään tavalla eikä se pelkästään koske homoja ja heteroita.Se ei myskään koske pelkästään lapsia ja kasvatusta vaan laajemmalti koko yhteiskuntaa. Esim. samapalkkaisuus , sama palkka samasta työstä katsomatta sukupuoleen, ihonväriin, uskontoon jne.

Tällä hetkellä en ehdi enempää selittää mutta lue uudestaan tuo linkkaamasi:

"

På "hennes" förskolor arbetar man aktivt med att – i enligt med läroplanen – motverka stereotypa könsroller och bemöta barnen utifrån person i stället för utifrån kön. Till exempel kallas både personal och barn för "kompisar" i stället för "tjejer och killar".
Lotta Rajalin är van vid att ta strid för genustänket och att bemöta kritiken.
– Det handlar inte om att göra pojkar till flickor och tvärtom, utan om att låta alla få tillgång till helheten. Att inte höja på ögonbrynen för att en flicka är jätteintresserad av fotboll eller en pojke vill dansa balett, säger hon.
– Men att vi är noga med vårt förhållningssätt till barnen betyder inte att vi är ute efter att förändra dem, de är underbara precis som de är och får vara precis så flickflickiga eller pojkpojkiga som de vill. Det är en mänsklig rättighet att få vara den man har vilja och förmåga att vara.

Demokratin – allas lika och unika värde – är grunden för förhållningssättet, förklarar hon. Men också en syn på könet som socialt och kulturellt betingat.
– Vi jobbar inte med det biologiska könet över huvud taget, utan med genus, den kulturellt tillskapade könsrollen, säger Lotta Rajalin.
– Vi vet att det inte är bara biologin som styr människan, även om den styr vissa kroppsliga förutsättningar.
Som ett led i pedagogiken finns även det könsneutrala pronomet "hen" med i verksamheten.
– Det är ett ord som kommer, säger Lotta Rajalin, och påpekar att "hen" dagen innan tagits in i Nationalencyklopedin.
– Vi använder det när det fyller en funktion eller när det tillför något ytterligare. I skrift går det dessutom fortare att skriva "hen" än att skriva "han eller hon". Personligen använder jag det när någons könstillhörighet är betydelselös eller okänd.
Barnen har hittills inte reagerat på det nya ordet, säger hon, utan har tagit det till sig som just ett könsneutralt personligt pronomen."