Vetoomus Maria Kirbasovan puolesta

Lähetin tänään alla olevan viestin miniteri Astri thors'ille.

Ärade minister Thors,

Det är med stort bekymmer jag har följt med händelser kring Maria Kirbasova, en 67 -årig (nästa vecka) åldring, som är dels förlamad och har delvis mist talförmågan. Helsingfors förvaltninsdomstol har på fredag beslutit, att hon skall utvisas.

Jag har haft en möjlighet att följa med familjens öden sedan början av 1990 -talet, då jag hjälpte familjen Soitu då de flyttade till Finland. Ilmari Soitu är ingermanlänning, som jag hjälpte genom att att skaffa bostad och ett jobb. Då min son dog i en olycka i Estland år 1990, var Ilmari Soitu en av de för mig helt främmande människor som i bakgrunden hjälpte med de praktiska arrangemangen där. Senare har jag blivit fadder till Kermen och Ilmari Soitus son Vitali, och träffat Maria Kirbasova och hennes nu redan avlidne man Vitali Petrovitsh Kirbasov vid olika tillfällen.

Familjen Soitu har varit mycket företagsam, ett exempel på en familj, som börjar med tomma händer och med hårt arbete har skapat sina barn en bättre framtid och sina åldringar en bättre ålderdom, om Gud vill och den finska staten. De kan nu, och i framtiden, understöda den sjuka mamman och kan ta hand om om alla bostads - och vårdskostnader. De är också exempel på människor som förbehållslöst hjälper andra i nöd.

Maria Kirbasova är mycket sjuk. Det är mycket svårt för henne att göra sig förstådd, att röra sig, och hon klarar inte av att koka, äta, att klä sig och att använda toaletten utan hjälp.

Det därför jag vädjar till Er, Fru Minister, att Ni gör allt som är möjligt att hindra den här orättvisan från att förverkligas, och att Finlands rykte inte försämras av dess skamliga agerande i sådana här frågor.

Med Vänlig Hälsning,

Keijo Halinen
Företagsledningskonsult (LJK)
Ekenäs



Arvoisa ministeri Thors,

Olen suuresti huolestuneena seurannut ensi viikolla 67 vuotta täyttävään Maria Kirbasovaan liittyviä tapahtumia, vanhukseen, joka on osin halvaantunut ja osin menettänyt puhekykynsä. Helsingin hallinto-oikeus on perjantaina päättänyt, että hänet karkotetaan.

Minulla on ollut tilaisuus seurata Soitun/Kirbasovan perheen tapahtumia 1990 -luvun alusta asti, jolloin autoin Soitun perhettä, kun he muuttivat Suomeen. Ilmari Soitu on sukujuuriltaan inkeriläinen, jota autoin saamaan työpaikan ja asunnon Suomesta. Kun poikani kuoli onnettomuudessa Eestissä, Ilmari Soitu oli yksi niistä minulle täysin vieraista ihmisistä, jotka taustalla auttoivat käytännön järjestelyissä. Myöhemmin minusta on tullut Kermen ja Ilmari Soitun pojan Vitalin kummi. Olen myös tavannut useita kertoja Kermen Soitun äidin Maria Kirbasovan ja hänen nyt jo edesmenneen miehensä Vitali Petrovitsh Kirbasovin.

Soitun perhe on hyvin yritteliäs ja esimerkki perheestä, joka aloitti tyhjin käsin ja on kovalla työllä luonut lapsilleen paremman tulevaisuuden ja vanhuksilleen paremman vanhuuden, jos Jumala ja Suomen valtio niin suovat. He pystyvät nyt, ja tulevaisuudessa, kustantamaan sairaan äidin asumisen ja hoidon Suomessa. He ovat myös esimerkkejä ihmisistä, jotka ovat aina valmiita auttamaan muita imisiä hädän hetkellä.

Maria Kirbasova on hyvin sairas. Hänen on vaikea saada itseään ymmärretyksi, liikkua, laittaa ruokaa, syödä, pukea ja käydä WC:ssä ilman apua.

Siksi vetoan Teihin, rouva Ministeri, että tekisitte kaiken mahdollisen tämän vääryyden estämiseksi ja että Suomen valtion maine ei tahriintuisi sen häpeällisen toiminnan vuoksi tällaisissa kysymyksissä.

Ystävällisin terveisin,

Keijo Halinen
Liikkeenjohdon konsultti (LJK)
Tammisaari